Seriefavoriter?

I fredags vann vi över seriefavoriterna. Kan lova att det känns sjukt jäkla bra. Helgen innan slog vi Mjölby och de är också tippade att komma högt upp.. Tror ni jag är nöjd eller? ;) Nu ska vi bara vinna de resterande 14 matcherna! Jagtror stenhårt på att vi kommer på någon topplacering, ingen tvekan om den saken!

Läs gärna i motala tidning:

http://www.motalatidning.se/sport/artikel.asp?id=67361

Dock tycker jag att det är bra om man läser mitt refferat också för att få vår syn på matchen:

www.ibflinkoping.blogspot.com

I fredags var jag ledig. Skulle ha pluggat, men det blev inte så mycket sånt. Blev istället bjuden på fika på stan, inte helt fel! Tack =)

Igår åkte jag hem till Virserum, skönt att få vara hemma och plugga. Dock vet jag inte hur mkt jag kommer få gjort, men det märks väl =)

Idag har jag varit i Oskarshamn hela dagen. Blev hockey och lite annat..

Livet känns bra nu måste jag säga. Dock är det väl lite bitar som fortfarande är oklara. Vet inte riktigt hur det kommer bli med ex-jobbet och det tär en hel del på psyket.. Sen är jag lite fundersam över sommarjobbet.. Känns onödigt att jobba på Alcontrol om jag ändå vet att det inte är det jag vill syssla med. Dock är det ju ganska roligt där och jag trivs... Svårt. Usch.. Ångest..

Med risk för att verka helknäpp nu så måste jag bara berätta en annan sak. Jag borde kanske inte eftersom jag vet att jag är ganska impulsiv för tillfället. Det beror säkerligen på den här ångesten jag har för allt för tillfället (måste sluta ha det!!). Men jag måste nog få skriva av mig lite, ni behöver ju inte fortsätta läsa.. ;)
Innerst inne vet jag att jag är en bra person, jag vill oftast alla väl och vill att folk runtomkring mig ska må bra. Jag vet även att jag har väldigt höga krav på mig själv och vill nästan alltid vara bäst. Har nu de under de senare åren accepterat att det alltid kommer finns folk som är bättre än en själv. Dock vill jag ju ändå vara så bra som jag själv bara kan vara. Vill kunna aggera efter mitt max hela tiden. Detta är ju såklart ganska omöjligt, och jag blir besviken när jag känner att jag inte gjort mitt bästa för att vara en bra person. I en viss del av mitt liv för tillfället så känner jag ändå att jag har gjort mitt bästa för att vara bra, men ändå verkar det inte vara nog.. Jag får inte alls den responsen och uppmärksamheten jag vill ha, vilket gör att jag blir ganska frustrerad. Detta resulterar i att jag anstränger mig ännu mer, och vid en viss punkt så är det som om man inte känner sig själv längre. Vart är det jag är påväg egentligen? Det är väl ändå så att man ska bli uppskattad för den personen man är, och inte för någon man försöker vara? Jag menar, vad är det för mening med det om man tappar bort sig själv någonstans på vägen. Jag vill, jag funderar, jag saknar men till vilken nytta? Det kanske inte är meningen att allt ska leda till något. Vissa grejer man gör och känner ska bara finnas där, utan att egentligen ha något direkt syfte. Eller? Jag önskar att jag kunde sluta fundera och bara vara för tillfället. Men det är så mycket som håller på och ändras i livet och det känns som om det är extra noga att man fattar rätt beslut. Jag menar, man är ju inte 15 längre.. ;)

nej usch, jag borde inte hålla på å skriva sånt här i min blogg. Detta ska man låta snurra runt i huvudet tills man blir så trött på det att man inte längre orkar tänka p ådet. ;) Det är tur att man egentligen inte är en sådan person som funderar allt för mycket. Om ett år så kommer allting ha fixat sig med exjobb och allt annat, men fram tills dess ska jag göra allt för att det ska bli som jag vill! =)

steg 1: börja tentaplugga! ;)

Puss och kram!